Vem sänder ? Vem tar emot? Hur kan Onenote användas effektivt med pedagogiska vinster? Jag funderar kring kommunikationsmöjligheter. Ska jag, som undervisande lärare, skicka information genom att dela anteckningsböcker med eleverna eller ska eleverna dela sina anteckningsböcker med mig? Eller ska vi dessutom dela dem elever och lärare emellan? Framförallt hur kan kommunikation främjas och tydlighet skapas? I teorin funderar jag på en struktur där jag har en anteckningsbok för en klass och lägger till en sida per elev som jag sedan i tur och ordning delar med varje elev, men vad jag med hjälp av trial and error kommer fram till är att den lösningen inte är möjlig eftersom det är hela anteckningsboken som delas.
Tänka om. Tänka nytt.
Eleven delar en anteckningsbok döpt till NAMN-KLASS-ÄMNE med mig och där kan vi dela det mesta. Eleven gör till exempel en undersida med glosor och övningar. Sedan ännu en sida där worddokument kan samlas och jag både kan läsa dem samtidigt som det går att ge återkoppling och kommentera dem både i dokumentet och utanför. Ett centralt innehåll i engelskkurserna är att bearbeta sin produktion. Här ser jag möjligheter att överblicka detta. Elevernas anteckningsbok blir alltså en slags portfölj där även självskattning kan vara en naturlig del. Jag är fortfarande inne i trial and error fasen och utbyter gärna erfarenheter. Så småningom kommer några skärmklipp att tankas upp när några sidor växt fram.
Tänka om. Tänka nytt.
Jag behöver fler spår som inspiration. Nu är jag nyfiken på hur du använder Onenote.
Bra initiativ, Elisabeth!
SvaraRaderaTack, just nu väntar andra kommentarer på moderering och förutom att läsa inlägg får du gärna bidra och medskapa.
RaderaHur vi använt OneNote hittills?
SvaraRaderaI min naturtvåa på gymnasiet har vi precis börjat använda detta verktyg. Första lektionen skapade jag en klassanteckningsbok, som de fick en länk till på schoolsoft i lektionsplaneringen. Väl inne möttes eleverna av en kort uppgift som gick ut på att dela med sig av sina teser, tänkbara premisser och argumentbatteri. Detta för att jag skulle se vilka elever som kommit igång med sina argumenterande tal och vilka som behövde mer stöttning. Jag kunde direkt ställa en fråga till en elev som hade en lite otydlig formulering av sin tes. Fast, den största vinsten är nog att de inspireras av varandra och kommer till tals på lika villkor.
Den direkta responsen kan också motivera de elever som inte är motiverade till en början. Det blir ju samtidigt en slags lärlogg, där jag ser om någon elev inte uppfattat instruktionen eller inte har verktyg för att lösa uppgiften. Här blir inställning av sekretess viktig. Försöker liksom du, Elisabeth, klura ut ifall OneNote klarar att ha olika sekretessinställningar inom en o samma anteckningsbok. Hur ställer jag in olika sidors sekretess? En sida jag eller eleverna lägger ut kanske ska läsas av alla, medan en annan ska vara sluten kommunikation mellan mig och en mindre grupp elever.
Framöver vill jag använda en plattform för undervisning och lärande; Planeringar, uppgifter, lärloggar, responsarbete etc. Nu är vi i Schoolsoft, på mejl, i OneNote, och har lärlogg i skrivhäfte... Delvis för att alla årskurser inte har datorer än.
Vet inte i dagsläget om OneNote håller för att vara enda plattformen, men jag är beredd att prova. Det tar lite tid och engagemang att använda nya verktyg och nya metoder i undervisningen. Min förhoppning är att den tiden det tar att ge eleverna mer respons och att lära mig använda OneNote i ett inledningsskede, kommer jag vinna tillbaka genom att ha återkommande struktur, som Helena Wallberg så klokt förmedlar i "Formativ bedömning i praktiken" (Wallberg, 2013:72).
Tänka om och tänka nytt! Yes we can, Elisabeth! ;)