Kollegialt lärande - Onenote

Det första bidraget från en kollega har landat i inkorgen för moderering. Det är just detta frö till det kollegiala lärandet som efterfrågas i denna blogg och som förhoppningsvis gror och spirar under vårterminen.

Tanken är att systematiskt ge återkoppling till varandra på hur vi arbetar med våra nya verktyg för att långsiktigt utveckla dessa att bli mer och mer användbara och effektiva. Så här står det på Arbetsmiljöverkets hemsida: "En stor del av dagens elever kommer om några år att vara yrkesarbetande med datorn som ett viktigt arbetsverktyg. I dag använder två tredjedelar av alla yrkesverksamma datorn i arbetet och drygt en tredjedel använder datorn minst halva arbetstiden." I vårt uppdrag ingår att förbereda dem för kommande arbetsliv och studier samtidigt som vi strävar efter att hålla takt med teknikutvecklingen samtidigt som vi formar vår arbetsmiljö och våra egna verktyg.

Enligt Helen Timberleys modell för professionellt lärande i "Forskning för klassrummet" (Skolverket, 2013: 28), är en kärnfråga: "Vad vi måste lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?" och utifrån det fundera på arbetssätt. I denna process är reflektion över hur det som prövas fungerar, om det är effektivt eller inte en central del. Målet är att lärandet för eleverna påverkas i önskad riktning. Nu handlar det om IKT, men resonemanget kan appliceras anser jag. För att definieras som kollegialt lärande ska denna process förenas med expertis och forskning. Vi befinner oss i ett hybridtillstånd och vi går knappast i fotspåren av forskning inom området datorn i undervisningen utan snarare parallellt eller till och med trampar upp stigen. Länkar till intressanta artiklar kan också delas och diskuteras i denna blogg. Bidra gärna.

Helena Wollins inlägg:

"Hur vi använt OneNote hittills?

I min naturtvåa på gymnasiet har vi precis börjat använda detta verktyg. Första lektionen skapade jag en klassanteckningsbok, som de fick en länk till på Schoolsoft i lektionsplaneringen. Väl inne möttes eleverna av en kort uppgift som gick ut på att dela med sig av sina teser, tänkbara premisser och argumentbatteri. Detta för att jag skulle se vilka elever som kommit igång med sina argumenterande tal och vilka som behövde mer stöttning. Jag kunde direkt ställa en fråga till en elev som hade en lite otydlig formulering av sin tes. Fast, den största vinsten är nog att de inspireras av varandra och kommer till tals på lika villkor.

Den direkta responsen kan också motivera de elever som inte är motiverade till en början. Det blir ju samtidigt en slags lärlogg, där jag ser om någon elev inte uppfattat instruktionen eller inte har verktyg för att lösa uppgiften. Här blir inställning av sekretess viktig. Försöker liksom du, Elisabeth, klura ut ifall OneNote klarar att ha olika sekretessinställningar inom en o samma anteckningsbok. Hur ställer jag in olika sidors sekretess? En sida jag eller eleverna lägger ut kanske ska läsas av alla, medan en annan ska vara sluten kommunikation mellan mig och en mindre grupp elever.

Framöver vill jag använda en plattform för undervisning och lärande; Planeringar, uppgifter, lärloggar, responsarbete etc. Nu är vi i Schoolsoft, på mejl, i OneNote, och har lärlogg i skrivhäfte... Delvis för att alla årskurser inte har datorer än.

Vet inte i dagsläget om OneNote håller för att vara enda plattformen, men jag är beredd att prova. Det tar lite tid och engagemang att använda nya verktyg och nya metoder i undervisningen. Min förhoppning är att den tiden det tar att ge eleverna mer respons och att lära mig använda OneNote i ett inledningsskede, kommer jag vinna tillbaka genom att ha återkommande struktur, som Helena Wallberg så klokt förmedlar i "Formativ bedömning i praktiken" (Wallberg, 2013:72).

Tänka om och tänka nytt! Yes we can, Elisabeth

Kommentar med lösningar publiceras lämpligast som kommentar till detta inlägg.

Ett separat inlägg om transperens kommer inom kort att starta en ny tråd.